Månadens dokument

Månadens dokument september 2016:
Refugen

”Härmed får ”Refugen” vördsamt anmäla sin ankomst. Vi skola liksom resenärerna här ovan försöka hålla oss på den rätta sidan om ruskprickarna. Våra jaktmarker befinna sig icke inom något visst parti. Vi jaga fritt av hjärtat, även om så påfordras i de kommunala örtagårdarna.”
Så inleds provnummer 1 av den Jönköpingsbaserade tidskriften Refugen som första gången utkom i april 1937. Redaktion och expedition var lokaliserad på Östra Storgatan 49 i Jönköping. Redaktör och ansvarig utgivare var E. Carlsson.  Refugens personal består av redaktören, konstnären och skalden.
Innehållet utgörs i stora drag av reportage, insändare, dikter, citat, bevingade ord och en och annan teckning. Språket är bitvis högtravande med en satirisk udd som oftast är riktad mot politiker och tjänstmän inom kommunen.
De ämnen som tas upp i första numret är bland annat Systembolagets spritmonopol, motboken och trafiksituationen i Jönköping och Huskvarna.
Refugen utkom åren 1937-1940 och 1948-1949. Hos folkrörelsearkivet finns följande nummer:
1937: nr 1-3, 5-7. I inbunden volym.
1938: nr 1-12. I inbunden volym.
1939: nr 1-12. I inbunden volym.
1940: 1-5. I inbunden volym.
1948: nr 1-2, 4. Lösa nummer.
1949: nr 2. Löst nummer.
Stort tack till Peter Wremer på Mullsjö Loppis för inbunden årgång! 
 

Månadens dokument augusti 2016:
Fotografi från föreningen Vita Bandet i Tranås

Sjukvårdskurs omkring 1915 i Vita Bandets lokal i Tranås. Några av kvinnorna är namngivna. Astrid Eksel ligger på båren och får benet spjälat av Gunhild Andersson-Malmkvist. I andra raden från vänster står Calla Rosin, Disa Ljungberg-Andersson och Lisa Eksell som också är ordförande i föreningen.
Föreningen ordnade även andra kurser, bl.a. i sömnad och vegetarisk matlagning.
Vita Bandet i Tranås bildades 1905 och upphörde 1988.

Rörelsen har sitt ursprung i USA där den växte fram under 1870-talet som en ekumenisk kvinno- och nykterhetsorganisation under namnet Woman's Christian Temperance Union (WCTU). Kvinnorna i rörelsen samlades ofta i kyrkor för att be och därefter gemensamt marschera till olika barer för att uppmana ägarna att stänga verksamheten. De som sympatiserade med rörelsen knöt ett vitt band runt sin arm. Svenska Vita Bandet bildades 1897, men utan kontakt med WCTU.
Vita Bandet-rörelsen utgör en betydande del av den kvinnliga rösträttens historia.
Vill du läsa mer om Vita Bandets historia kan du följa denna länk:
Vita Bandet, Wikipedia, nytt fönster
 

Månadens dokument juni-juli 2016:
Fotografi ur föreningen Hultmans Minne

Fotografiet föreställer byggmästare Edvin Svensson och pastor A.E. Elmquist 1948 vid renoveringen av Hultmans barndoms stuga. Fotografiet tillhör föreningen Hultmans Minne som bildades 26 november 1946 i pastor A.E. Elmquists hem villa Björkhaga och på dennes initiativ. Föreningen upplöstes 1961 och Hultmansgården i Ärnanäs överlämnades till Jönköpings Ansgariiförening. Arkivet förvaras på Jönköpings läns folkrörelsearkiv. Johannes Alfred Hultman med signaturen J. A. H. var en svensk komponist, sångare och predikant som föddes 6 juli 1861 i Hjärtlanda, Småland. Han dog 7 augusti 1942 i Los Angeles.

"Hultman växte upp först i Terlekvarn, Skepperstad utanför Sävsjö och därefter i USA då familjen emigrerade 1869. Han blev sångare och predikant i USA redan då han var 16 år. Han komponerade och skrev andliga sånger. Olika församlingar anställde honom som predikant. Han studerade en tid i Chicago och gjorde flitiga sångarresor. I USA utgav Hultman sångsamlingen Cymbalen 1885 och 1888. Tillsammans med Andrew L. Skoog gav han 1896 ut sångsamlingen Jubelklangen.
Omkring 1906 återvände han till Sverige och ägnade han sig helt åt sin sångarverksamhet. I Sverige publicerades Solskenssånger i häften som utkom 1912-1939 för att till sist omfatta sammanlagt 500 sånger.
Hultman var en originell person och mycket generös. Han betalade alltid kollekt vid sina sångstunder, för att föregå med gott exempel.
I den svenska psalmboken 1986 är nummer 261, Tack, min Gud, för vad som varit komponerad av Hultman och hämtad ut Solskenssånger.
Hultmans texter har upphovsrättsligt skydd till år 2013." Texten är hämtad från Wikipedia:
Johannes Alfred Hultman, Wikipedia, nytt fönster
 

Månadens dokument maj 2016:
Dokument ur Sjöarp-Hagshestra vägsamfällighetsförening

Vägritning från 1938 ur Sjöarp-Hagshestra vägsamfällighetsförening

3494 meter. Så lång är den väg som Sjöarp-Hagshestra vägsamfällighetsförening i slutet på 1930-talet började arbeta på att förverkliga. Det låg visserligen redan något som med mycket god vilja och livlig fantasi skulle kunna kallas för väg mellan dessa små orter och Gnosjö, men den var otjänlig stora delar av året. Själva sträckan bestod omväxlande av myr och kärrmarker, samt grus och bergkullar. Inga idealiska förhållanden för ett väggbygge. Lördagen den 13 oktober 1945 gick det, apropå Sjöarps läge, läsa i Nya Värnamo-tidningen att ”…här gäller det bokstavligen att bryta sig in i vildmarken”. Det arkiv Sjöarp-Hagshestra vägsamfällighetsförening lämnat efter sig vittnar om en engagerad kamp för något som uppenbarligen varit viktigt för många av byborna. När man blickar in i arkivet kan man utifrån den byråkratiska och administrativa korrespondensen mellan föreningen, Kungliga väg- och vattenverket, kommunen, banken och olika kontraktörer förstå att det är ett arbete, en process, som någon svårligen kan orka med utan att brinna för saken. Vägbygget var långt ifrån gjort i någon handvändning. I flera år bollades förslag fram och tillbaka mellan föreningen och olika myndighetsinstanser. Det var inte alltid man fick raka passningar tillbaka. Men föreningen nöjde sig inte med avslag, utan försökte ständigt hitta nya lösningar. Man kompromissade, försökte göra stora delar av arbetet på egen hand, samlade ihop pengar – ja, det mesta som stod i deras makt. Till slut började bitarna sakta falla på plats. Hela vägen beräknades kosta runt 22 000 kronor och någon gång 1945 blev föreningen beviljad statliga anslag som skulle bekosta 60 procent av bygget, samt anslag till löpande underhåll av vägen.

Själva arkivet är till sitt fysiska omfång ganska ringa, endast två arkivkartonger, men desto rikare i sitt innehåll: protokoll, styrelse- och revisionsberättelser, korrespondens, pressklipp mm. I arkivet finns även ekonomiska kalkyler, fina ritningar, anvisningar i hur vägskyltar bör monteras m.m. Visste ni förresten att på 40-talet fick J:et på Sjöarpsskylten inte vara mer än 45 millimeter brett, medan ett stort A kunde breda ut sig över hela 75 millimeter? Det är mycket att tänka på när en väg ska byggas.
De dokument föreningen lämnade efter sig fann sin väg till Jönköpings läns folkrörelsearkiv genom Greta Franzén den 21 september 2006. Greta var dotter till Helge Norle som var en av de mest idoga kämparna inom vägsamfällighetsföreningen.

Att det byggs vägar mellan större orter är självklart, men en väg som sammanbinder mindre orter med de lite större, som Hagshestra-Sjöarp-Gnosjövägen har ofta några få fått kämpa för att genomdriva en gång i tiden – det kanske inte så många tänker på idag. I det här fallet gick det ju vägen till slut.

Månadens dokument april 2016:
Brev från Katherine Tingley, Point Loma, USA

Det kom ett brev... stämplat i San Diego, USA, den 29 november 1924. Adressat var Sven Palm på Visingsö och avsändare Katherine Tingley, ledargestalt inom den teosofiska rörelsen. Tingley var född i Massachusetts och hade arbetat som socialarbetare i New York. I slutet av 1890-talet blev hon ledare för den amerikanska sektionen av Teosofiska samfundet och Tingley grundade dess högkvarter i Point Loma, Kalifornien. Madame Tingley, som hon också kallades, reste mycket och var särskilt förtjust i Sverige. Genom kontakter med kung Oscar II fick hon arrendera mark på Visingsö för att där bilda ett svenskt centrum för teosoferna. 1913 arrangerades rörelsens världskongress på Visingsö och i samband med det började den så kallade Tempelgården uppföras - en konsthall med verk av kända svenska konstnärer. Tingley hade också för avsikt att starta en skola på Visingsö, en skola enligt Raja Yogapedagogiken. Detta mötte protester från Svenska kyrkan, men till slut kom skolan igång 1924. Madame Tingley var engagerad i skolans start och även i andra angelägenheter för Visingsö, och vistades mycket på ön. men hennes bas var ändå Point Loma, USA.

Brevet från Katherine Tingley i november 1924 innehåller dels ett personligt brev till vännen Sven Palm, som bodde på Visingsö, dels ett tal som hon ville att Sven skulle läsa upp för skolans elever. I brevet finns också en lista på de barn som gick på skolan 1924, den första årskullen. Raja Yogaskolan blev emellertid endast en sommarskola, men som sådan blev den långvarig. Katherine Tingley avled 1929 och skolans verksamhet  upphörde i början av 1950-talet. Skolan fanns i många år i Tempelgården, då flyttad till Stigby. Konstnären Olle Krantz köpte byggnaden av teosoferna 1956 och flyttade den till nuvarande plats.
Brevet och andra handlingar rörande teosoferna på Visingsö har Folkrörelsearkivet fått från klok och vänlig personal på Erikshjälpens secondhandbutik på Solåsen. Tack!

Om du vill läsa Madame Tingleys brev så är du välkommen hit till arkivet!

Läs gärna mer om Katerine Tingley och den teosofiska rörelsen på Wikipedia:
Katherine Tingley, Wikipedia, nytt fönster
 

Månadens dokument mars 2016:
Föremål som dokument - Bengt-Åke Bengtssons elbas

The Spotlights var en av Jönköpings tidigaste popgrupper, bildad på Österängen i början av 1960-talet. Jan-Eric Stéen och Jan-Åke Sundbring hade gått en gitarrkurs och bestämt sig för att bilda ett band. De köpte var sin elgitarr och för att göra bandet komplett bad de Jan-Erics lillebror Jörgen att bli trumslagare och bästa kompisen Bengt-Åke Bengtsson att bli basist. Det var förstås en stor investering att köpa musikinstrument och kanske var Bengt-Åke lite tveksam till detta - i vilket fall, så bestämde sig Jan-Eric och Jan-Åke för att bygga en elbas åt Bengt-Åke. Sagt och gjort. På familjen Stéens vind fanns en dörr som pojkarna fått syn på - den ville de ha för att göra en elbas. Jodå, sa brödernas mamma, den kan ni få ta. Dörren var av massivt trä och skulle utgöra själva kroppen till elbasen. Som förlaga hade de Jan-Åkes italienska gitarr av märket Eko. Den placerades på dörren och sedan ritade de av konturerna och började såga. Sedan skaffade de en lämplig bit valnötsträ som skulle bli hals, sågade och gjorde band. Mikrofon skickade de efter på postorder. Till slut kom det stora ögonblicket när basen skulle pluggas in i förstärkaren. I med sladden och - det fungerade! Killarna applåderade! Bengt-Åke använde sedan basen i ett par års tid, och The Spotlights blev ett mycket populärt band. De bytte senare namn till Hoods - ett av de mest framgångsrika jönköpingsbanden.


The Spotlights, ca 1963. Jan-Eric Stéen, Bengt-Åke Bengtsson, Jörgen Stéen och Jan-Åke Sundbring. Foto från Bengt-Åke Bengtssons dotter Johanna Leandersson.

En dag kom Bengt-Åke till replokalen med en alldeles nyinköpt elbas. Den hemmagjorda basen köptes sedan av Edde Nilsson som brukade hänga med bandet. Edde ägde den i många år och en dag på 1980-talet ringde han till Jörgen Stéen och sa att den gamla basen ännu fanns kvar, hemma hos hans föräldrar. Om Jörgen ville ha den kunde han hämta den hemma hos Eddes föräldrar. Jörgen hämtade den och när brorsan Jan-Eric, som då bodde i Mora, fyllde fyrtio, så blev den gamla basen en kul present!

I samband med Folkrörelsearkivets dokumentation av Folkets Hus och popmusiken där på 1960-talet, besökte Jörgen Stéen arkivet nu i februari. Jörgen berättade den fantastiska historien om dörren som blev en elbas, och några dagar senare kom Jörgen och brorsan Jan-Eric in med basen till arkivet. Elbasen hänger nu i Folkrörelsearkivets lokaler till glädje för våra besökare. Tillsammans med Jörgens och Jan-Erics historia är den hemmabyggda basen ett intressant och värdefullt dokument för arkivet och för historien. Stort tack för gåvan!

Färgfoto på träfärgad elbas med metalldetaljer.

Dörren som blev en elbas. Nu finns The Spotlights hemmabyggda elbas i Rockarkivet på Jönköpings läns folkrörelsearkiv! Foto: Richard Fransson, JFA.


Månadens dokument februari 2016:
Blåsorkester vid Gamla festplatsen i Bruzaholm 1916

Text på baksidan av fotografiet: "Blåsorkester vid Gamla festplatsen i Bruzaholm 1916. Bruksmusikkåren, midsommarafton 1916. Musikanterna är från vänster: Axel Ekholm, Bengtsson (Lillebengt), Hagström, Herbert Andersson, Nyström, Harry Lord, Elof Gräns, Gunnar Pettersson (son till "Hjalmar-Pelle"), Herman Andersson ("Vackre Herman") och John Nyström."
Arkivbildare: ID 2709, Eksjö socialdemokratiska arbetarekommun (1)


Månadens dokument januari 2016:
Bilutflykt till Gyllene Rasten med Forsheda SGU 25 juni 1958

Bildades som Forsheda SGU-avdelning nr 600 (Sveriges Godtemplarungdom). 1970 sammanslogs nykterhetsrörelserna SGU och Heimdal och bildade UNF (Ungdomens Nykterhetsförbund). Forshedaavdelningen bytte då namn till UNF-avdelning 600.
I arkivet finns en fin samling fotografier från föreningens verksamhet under 1940- och 1950-talet. Här tar ungdomarna en paus i bilkörningen på väg till eller från Gyllene Rasten som ligger mellan Värnamo och Ljungby.
 

Månadens dokument december 2015:
Föreningshuset tillhörande Logen 4484 Samhällets Väl av IOGT-NTO, Sandhem

Fotografi på föreningshuset tillhörande Logen 4484 Samhällets Väl av IOGT-NTO Sandhem. Föreningen bildades 1914. Arkivet förvaras på Jönköpings läns folkrörelsearkiv och omfattar 9 volymer. Den äldsta handlingen är från 1914 och den yngsta från 1983.

Vet Du något mer om huset? När byggdes det? Finns det kvar? Skriv gärna en rad nedan och berätta vad Du vet.

Månadens dokument november 2015: Svenska Träarbetareförbundet avd. n:r 189 Värnamo

En blockad är en stridsåtgärd på arbetsmarknaden vars syfte är att förhindra motparten från ekonomiska förbindelser. Blockadåtgärder tas normalt till först då övriga förhandlingar har misslyckats.

35 arbetare inom avdelningen var inblandade i blockaden som inleddes med en lockout 19 december 1908 på Lundbergs fabriker i Värnamo.
Avdelningen bildades 1907 och upphörde 1924 då man Uppgick i Svenska Träindustriarbetareförbundet som avdelning 78, Värnamo.
1914 hade avdelningen 20 medlemmar, en siffra som mer än fördubblades under 1915 då avdelningen bestod av 41 medlemmar.
Arkivet omfattar 11 volymer.
Äldsta handling i arkivet är från 1908 och yngsta handling från 1923.
 

Månadens dokument oktober 2015: Cykelklubben Revansch

Fotografiet föreställer Cykelklubben Revansch i Jönköping, troligen kring 1941-42, och är taget i Gamla Folkets Hus på Järnvägsgatan. Föreningen startades av Uno Jansson som också satt som ordförande en tid.
Fotografiet är deponerat hos folkrörelsearkivet av Per-Olof Östhed (då Per-Olof Jansson) som även finns med på bilden som andra person till vänster längst fram. Till höger om Per-Olot sitter ordförande Uno Jansson som även var Per-Olofs farbror.

Om cykelklubbens verksamhet har vi inte så mycket information, men vi vet att Jönköpings Skridskoklubb har sin upprinnelse i denna förening, då några skridskointresserade personer i början av femtiotalet försökte få igång konståkningsverksamhet i Jönköping genom att bilda en skridskosektion inom cykelklubben. Detta fungerade inte så väl, så man flyttade över skridskoverksamheten till Jönköpings cykelklubb istället. Därefter blev man en sektion inom Hallby för att slutligen 1958 bryta sig loss och bli en egen förening med namnet Jönköpings skridskoklubb.

Har du någon mer information om Cykelklubben Revansch så hör gärna av dig till JFA eller skriv en rad här nedan!

Månadens dokument september 2015: Fotografi från Nässjö Metodistförsamling

Fotografiet är taget någon gång kring 1906 eller möjligen 1907. Detta vet vi tack vare att kvinnan som lämnat in fotografiet identifierat sin mamma (som föddes 1901) bland de sittande barnen på bilden.

”I Nässjö predikade vid några tillfällen år 1878 eller möjligen redan i slutet av år 1877 jönköpingspastorn K.H. Lindskog. Då bildades i det lilla stationssamhället en metodistgrupp på i början endast 5 medlemmar. Till denna grupp kom i december 1878 metodistpastorn Carl Rabe. Möten hölls i en liten, förhyrd sal. ” ur Nässjö Metodistförsamlings jubileumsskrift 1879 – 1979, s 2.

På grund av en brand stod församlingen en tid utan lokal och även en del protokoll gick förlorade i branden, men så fick man till slut en ny kyrka 1893:

”Den 5 januari gjorde vi upp med byggmästare Aug. Johansson i Nässjö att bygga vår kyrka för 8000 kr komplett färdig._ _ _ den 23 juni stod den färdig för afsyning.” ur Nässjö Metodistförsamlings jubileumsskrift 1879 – 1979, s 4-5.

Vidare kan man läsa i jubileumsskriften att man lät måla kyrkan invändigt år 1905 till en summa av 400 kr och att arbetet utfördes av Emil Magnusson.
 

Månadens dokument augusti 2015:
Vy över Stadsbiblioteket i Jönköping

Vy över Stadsbiblioteket i Jönköping långt innan Arkivhuset byggdes, 11 oktober 1989. Foto: Jan-Erik Ejenstam, Smålands Folkblads bildarkiv.
 

Månadens dokument juni 2015:
Lustigkulle på Liljeholmen i Jönköping

Månadens dokument är ett fotografi över Lustigkulle, eller Gröna kulle som den också kallas. Lustigkulle är belägen på Liljeholmen i Jönköping ungefär 300 meter söder om Vätterstranden och är den största av bronsåldershögarna i Jönköping. Från att ha varit gravplats och avrättningsplats används kullen idag främst som pulkabacke på vintern.
Tack Anette Andersson som skänkt detta och många flera foton till arkivet!
Fler av Anettes fotografier finns utlagda på vår hemsida:
Anette Anderssons arkiv, nytt fönster

Läs mer om, och se fler foton på Lustigkulle på följande sida:
Arkeologi - en blogg om arkeologi och Jönköpings läns museum, nytt fönster

Månadens dokument maj 2015: Lane

Rödbrungul affisch med fyra mansansikten i relief och texten "Lane Artists Presents Lane Sweden.

En fin gåva inkom till Folkrörelsearkivet i april, en affisch med rockgruppen Lane från tidigt 1970-tal. På affischen syns medlemmarna Sune Björk och Edward ”Edde” Nilsson överst, och under dem Staffan ”Abbe” Schön och Curt Gustavsson. Lane turnerade i stora delar av Sverige, och våren 1971 var de även i Tyskland och spelade. Möjligen var det inför den turnén som gruppen lät framställa sin fräcka affisch. Om du vill läsa mer om Lane, så gör du det på:
Lane - vägen från Penny Lane till Rocksjön, nytt fönster

Tack Lisbeth Andersson, som skänkte affischen till arkivet!


Månadens dokument april 2015: två fotografier från Huskvarna?

Månadens dokument är två fotografier inlämnade av Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 85 Jönköping. På det översta fotot kan man anta utifrån texten på fanan att fotot föreställer medlemmar ur Husqvarna Socialdemokratiska Ungdomsklubb som bildades 1917, men var är fotot taget?

På andra fotot är texten på fanan inte lika tydlig. Det går att utläsa "Förenade vi stå söndrade vi falla" och "Husqvarna", så det finns skäl att tro att det rör sig om Huskvarna Socialdemokratiska Förening som bildades 1904, fast då under namnet Husqvarnas Socialdemokratiska Arbetarekommun. Men återigen, var är detta fotografi taget? Om ni känner igen miljön så skriv gärna en kommentar här till höger.


Månadens dokument mars 2015: Gislaveds SK damlag

Månadens dokument är ett foto på Gislaveds SK damlag under ett träningspass i november 1980.

Klubben spelade i Allsvenskan i ishockey säsongerna 1999/2000-2001/2002. Då nådde klubben till playoff för elitserien på herrsidan, men åkte ur. Nu spelar de i Division 2 Södra B.
Gislaveds Sportklubb bildades 1952 och deras hemmaarena är Gislerinken.
Lagets färger är blå, svart och gul.

Vill du läsa mer om ishockey i Gislaved så följ länken till GSK Hockeys hemsida:
GSK Hockey, nytt fönster

Månadens dokument februari 2015:
Fotbollsklubben Vikingarna i Norrahammar


Vikingarna år 1919. Från vänster: Simon Nilsson, Karl Hjalmarsson, Bror Frii, Nils Nordberg, Harald Eriksson,
Axel Svensson, Gustav Svensk, Nils Andersson, Verner Graf, Ernst Svensson och Reinhold Strömblad.
Foto: Folkrörelsernas Arkiv i Norrahammar.

 

Vikingarna bildas
I Norrahammar fanns det redan 1908 ett fotbollslag som kallades Kamraterna. Efter några år upphörde emellertid detta lag. Men så en vårkväll 1914 tog norrahammarspojkarna Nils Nordberg och Herbert Bylander initiativet att försöka bilda ett nytt fotbollslag. De fick ihop några pojkar från kvarteret och samlades på trappan till Handelsföreningen. Stort intresse fanns och ett lag bildades med namnet ”Vikingarna”. Det bestod mest av grabbar från centrum: Nils Nordberg, Helmer Gustavsson, Axel Svensson, Knut Engdahl, Nils Andersson och Erik Smedberg, från Flahultsbacken kom Verner Graf och från husen vid Savoy kom Carl Molin och Herbert Sten. Vid Andrégatan fanns Simon Nilsson och längst bort fanns Gustav Svensk i Grälebo. Det blev ett sammansvetsat gäng som hade mycket roligt vid både träning och matcher, och som umgicks flitigt med varandra. En av dem var Helmer Gustavsson, som 1986 skrev ned sina minnen från tiden med Vikingarna.

En av fotbollspionjärerna berättar - Helmer Gustavsson
Vi spelade på en liten plan vid Flahult. Planen var inte reglementsenlig varför mästerskap inte fick spelas på den. Det fanns inga omklädningsrum och inget staket, så att ta inträde var inte att tänka på. Vi skötte planen själva och skaffade målstolpar och dylikt till den, vidare fick varje medlem betala sin utrustning såsom tröjor, byxor, skor, strumpor, bollar och andra grejer som behövdes. Tröjan var svart-vit randig och byxorna vita och tvättningen utfördes av anhöriga. (På fotot från 1919 har dräkten istället svarta byxor.)

Vår fotbollsplan var gräsbevuxen, vilket inte alla planer var – i Tenhult spelades på en nysådd åker och Värnamo hade grusplan. Ingen hade omklädningsrum så här i Norrahammar fick vi klä om i hemmet, och efter träning och matcher kuta ner till brygghusets vattenledning och skölja av svetten och skiten. I Tenhult fick vi lägga kläderna i ett skjul bland plogar, harvar och all möjlig bråte. I Värnamo fick vi klä om hos en tant i stan som hade rum till uthyrning och sen kuta ut till planen, som låg ett långt stycke därifrån. Inga staket fanns på dessa grusplaner heller, så publiken stod ännu intill planen, och om de var riktigt i tagen kunde de lova stryk om någon gjorde mål på hemmalaget. I städerna, t ex Jönköping och Tranås, fanns riktiga planer med omklädningsrum och läktare. Men om man skulle spela en match i Tranås fick man resa dit dagen innan och ligga på hotell på natten. Det kunde i och för sig bli ganska roligt, men med vissa nackdelar för spelet dagen efter… 0-5.

Distriksmästerskap
Jag minns också särskilt en match om distriktsmästerskapet mot Jönköpings Idrottssällskap, där vi inte hade mycket att säga till om – vi brukspojkar mot de vältrimmade läroverksynglingar som kallades ”pesar”, och andra med lätta yrken. Därför blev det mästarspel mot ett mål. Men med ett fint försvarsspel lyckades vi ändå komma ifrån det hela med bara 1-0 i baken.

Så småningom värvade Jönköpings Idrottssällskap vår spelare Axel Svensson, som var en bra målvakt – en stor förlust för oss. Det rörde sig knappast om pengar, men att få spela i Smålands bästa lag var ju en stor ära. Inte nog med det – mot slutet av första världskriget (1914-1918) inkallades Verner Graf till Tyska armén. Hans far var anställd på Norrahammars Bruk som emaljmästare och familjen var bosatt här, men fortfarande tyska medborgare. Som väl var så kom Verner aldrig så långt som till fronten, och en dag var kriget slut och Verner kom hem till Sverige igen.

Byte av fotbollsplan
Tiden gick och omsider fick vi ett meddelande att vi inte fick disponera planen längre, för den skulle utöka Flahults öppna jord till att sätta potatis eller säd på, så vi uppmanades att söka annan plats att spela fotboll på. Ja, det var bara att sätta igång att leta efter en annan plats. Men var skulle man börja? Jo, vi beslöt att det bästa vi kunde göra var att kontakta en högre tjänsteman vid bruket och be om hjälp. Det blev gårdsförvaltare Reuterskiöld som vi fick kontakt med, och vi blev inbjudna några stycken till hans villa vid Kylbergssjön för att dryfta frågan. Vi fick vräka oss i fåtöljer och cigaretter och läskedrycker sattes fram på bordet med uppmaningen att ”ta för er”. Reuterskiöld var med på noterna och hade genast en plan klar, som gick ut på att vi skulle anlägga en arena på Nyponkullen med reglementsriktig fotbollsplan, och att bygga ett idrottshus där många aktiviteter kunde inrymmas. Det skulle ha platt tak där kaffe från kafeterian kunde intagas, samtidigt som man kunde njuta av utsikten mot Jönköping, Vättern, Huskvarna, Taberg och nejden häromkring. Reuterskiöld var verkligen en man med högtflygande planer. Efter mycket diskuterande antogs förslaget och arbetet påbörjades och skulle utföras med uteslutande frivilliga krafter. Men för att underlätta ”kärrandet” lånade Norrahammars Bruk ut räls och tippvagn. Det jobbades och slets både helgdagar och kvällar efter arbetets slut. Timmarna bokfördes, men böckerna finns tyvärr inte kvar, så man kan inte säga exakt när arbetet började eller slutade. Troligen nedlades arbetet 1926, då platsen inte längre ansågs lämplig för en stor arena. Vid den tiden hade Vikingarnas gamla fotbollsplan övertagits av den nybildade klubben NGIS, och den planen fick namnet Hammarvallen. Men det är ju en annan historia. 

Denna text är i huvudsak skriven av Helmer Gustavsson (1986), med tillägg och bearbetning av Lars Östvall,
Jönköpings läns folkrörelsearkiv (2014). Fotografiet och handlingar om Vikingarna finns i Folkrörelsernas Arkiv
i Norrahammar.
Och om du vill läsa historien om NGIS, så har klubben gett ut en bok - kontakta klubben på telefon 073-4613364.
 

Månadens dokument januari 2015: Snölägret Transtrand 1976

 

Månadens dokument är ett fotocollage från ett snöläger i Transtrand 1976.
På tal om snö och vinter så anordnades första Vinter-OS 1924 i Chamonix. Vill ni läsa mer om Vintersport följer kan ni följa denna länk:
Vintersport, Wikipedia, nytt fönster

Arkivbildare: Smålands skidförbund, ID 2390.
 

Månadens dokument december 2014:
Dokument ur Rösträttsföreningens arkiv.


Dokument ur Centralstyrelsen för Jönköpings läns Rösträttsförenings arkiv. Allmän och lika rösträtt är något de flesta av oss tar som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Endast drygt 20 procent av den vuxna manliga befolkningen hade rösträtt 1866. Om de män och kvinnor som kämpat sig fram till den rättvisa vi idag åtnjuter kan man läsa mer om i olika rösträttsföreningars arkiv. Månadens dokument är ett brev som tar upp den rösträttsagitationtsresa man planerade att göra i Jönköpings län sommaren 1897. På baksidan av brevet kan man se vilka orter man stannade i och hur länge.
Läs mer om rösträttshistoria på följande sida:
Rösträtt, Wikipedia, nytt fönster

Arkivbildare: Jönköpings läns Centralstyrelse för rösträttsföreningar, ID 2820.

 

 

Månadens dokument november 2014: Ransoneringskort 1917


Med anledning av att temat för Arkivens dag 2014 är "orostider" får månadens dokument bli ett ransoneringskort.

"Under första världskriget infördes ransonering mellan 1916 och 1919 av bland annat socker, mjölk, bröd och kaffe.
Under och efter andra världskriget, mellan 1940 och fram till 1951, infördes ransonering på bland annat kaffe, te, kakao, skor, textilvaror, kött, ägg, socker, sirap, grädde, kryddor, mjöl och bröd, matfett, ost, tobaksvaror, tvätt- och rengöringsmedel, soda, ljus, risgryn, havregryn, makaroner, potatismjöl, ärter, bönor och salt. [1] Den först ransonerade varan blev kaffe, där ransonering pågick 27/3 1940-31/10 1945, och där kvoterna tidvis var 13 gram/person och vecka, en dryg tiondel av 1939 års konsumtion.[2] Bensinen släpptes fri den 13 november 1945 och tobaksransoneringen upphörde den 22 september samma år.[3] År 1948 återinfördes ransonering av bensin; orsaken var brist på utländsk valuta. Under andra världskriget upprättades en speciell myndighet, Statens Livsmedelskommission, som utfärdade speciella ransoneringskort för att styra upp ransoneringen. Efter kriget försvann till en början så gott som samtliga ransoneringar, men de återinfördes och togs bort efter hand för att motverka en alltför stor import till Sverige. Staten ville kontrollera valutainförseln för att undvika en ekonomisk kollaps efter kriget då suget på importvaror som kaffe, gummi m.m. var stort."
Texten är hämtad från följande sida:
Ransonering, Wikipedia, nytt fönster
 

Månadens dokument oktober 2014:
Konsums affär på Gröna gatan 36, 1950

 


Denna detaljrika bild är tagen i Konsums affär på Gröna gatan 36. Årtalet är 1950, eller något tidigare, och på hyllorna trängs produkter från Kooperativa Förbundet – Juvel-Kronans mjöl, Cirkel-kaffe, KF:s havregryn, och längst bort i bild en stor reklamaffisch för Luma och högvis med Luma-lampor. Bakom affärsdisken står expediten böjd, det ser ut som att han håller på att skriva. Längst fram i kön står en ung dam med sin pojke, och på disken ligger ett paket Kellogg´s Corn Flakes – kanske är det sonen som ska få äta härliga flingor med mjölk till frukost imorgon? Det står fler i kön, bara damer. Detta är innan snabbköpens tid, och alla väntar på sin tur för att få beställa fram varorna bakom disken. Just denna dag bjuds kunderna på kaffe! Varför vet vi inte. Vet du? Hör av dig till Folkrörelsearkivet!

Bilden har vi hittat i ett jubileumsalbum som togs fram till Konsumtionsföreningen Götas 50-årsjubileum 1950. Albumet har skänkts till Folkrörelsearkivet av Christina Dahlén Andersson i Anderstorp.
 

Månadens dokument september 2014:
Tidningsnotis rörande arkivets tillblivelse

                               
Månadens dokument är en notis ur Smålands Folkblad från 19 januari 1963 där man kan läsa om planerna på att inrätta ett arkiv för folkrörelserna i Vätterbygden. Dessa planer förverkligades sedermera, närmare bestämt den 15 maj 1972 då arkivet invigdes.


Månadernas dokument juli-augusti 2014: Folkets Park-affisch

Månadens dokument är en affisch från Byggnadsföreningen Folkets Hus och Park upa Vetlanda som bildades 1915. Vid tiden av bildandet fanns det redan en Folkets Husförening i Vetlanda.

Personerna som deltog i fästligheterna fick bl.a. uppleva de populär Gluntsångarna, messingsmusik och kanhända lite dans i en rikt illuminerad park - förutsatt att man buro sin biljett synlig!
 

Månadens dokument juni 2014: Foto från J-Södra IF


Månadens dokument är ett fotografi ur Jönköpings Södra IF:s arkiv. Till fotot finns följande text: "Match mellan bollklubben (vita tröjor) och Jönköpings AIK på I 12:s idrottsplats. I förgrunden "Pytta" Jonsson [oläsligt] AIK, Sandgren, [oläsligt] Bjurulf, Arvid Danielsson, Nils [oläsligt], JBK. Möjligen omkring 1925."
 

Månadens dokument maj 2014:
Foto ur Jönköpings Segelsällskaps arkiv

 


Månadens dokument är ett fotografi ur Jönköpings Segelssällskaps arkiv. På baksidan av fotot finns följande text: "Drottning OMMA J.S.S. 1926-1928 LÖA 24 m. För på denna bild 219,2 kvadratmeter segel. Ägare: Konsul Josef H. Eklöf.
Sailing Master: Bildhuggare Carl Christensen."

Jönköpings Segelsällskap bildades 1890 och har drygt 50 arkivkartonger med material förvarat hos JFA. I deras arkiv finns över 300 fotografier.
 

Månadens dokument april 2014: Jönköpings radioklubb

Text på baksidan av fotografiet: "Erik Larsson, Sven Swedman, B. Silferling i den första "studion" på Stora Hotellet 1926." Fotografen är okänd.


Radiopionjärerna var tidigt ute i Jönköping. Redan den 13 mars 1924 bildades Jönköpings Radioklubb som en av de första rundradioklubbarna i Sverige jämte Falun och Borås.

Den första officiella sändningen i Jönköping gjordes dock tidigare än så; den 20 mars 1923 sände man från en lägenhet på Kyrkogatan till en förväntansfull skara i Brahesalen.

I början fick riksradion, eller AB Radiotjänst som det hette när det bildades 1924, stor hjälp av de lokala rundradiostationerna att fylla sin tablå och 29 oktober 1926 gjorde man den första riksutsändningen från Jönköping. Dagen till ära ordnade man en högtidssammankomst med 300 närvarande i Stora Hotellets festvåning. Sändningen blev lyckad och man erhöll lovord och beröm från alla håll i landet. Dock knorrades det lite på olika håll i staden då man ansåg att de tre sångerna och de två epistlarna av Bellman som fanns med på programmet ”…skämt ut Jönköping inför hela landet.”
Mer om detta kan man läsa i historiken som finns i radioklubbens arkiv som förvaras på JFA.

Månadens dokument mars 2014: Brev från Benny Goodman







Goodman tillhör de mest betydande personerna i jazzens historia och även om man vare sig lyssnar på eller intresserar sig för jazz så är chansen stor att man i alla fall har hört hans namn nämnas i något sammanhang. Benjamin David Goodman hade flera smeknamn, ”King of Swing”, ”The Professor” och ”Patriarch of the Clarinet” är några av dem.
Månadens dokument daterat 20 juli 1967 kommer från ingen mindre än självaste Benjamin David ”Benny” Goodman (1909-1986). Brevet är adresserat till Göran Engström och Aneby Jazzklubb. Goodman meddelar att han tyvärr inte planerat att göra något besök till Sverige inom den närmsta tiden.
Brevet finns i Aneby Jazzklubbs arkiv som förvaras på Folkrörelsearkivet.

Goodman kom till Sverige 1970 och spelade i Göteborg och då var medlemmar ur Aneby Jazzklubb på plats. Detta kan du läsa mer om på följande sida:
Historik, Aneby Jazzklubbs hemsida, nytt fönster

Har du inte fått nog av jazz så finns det mer att läsa om jazz på vår hemsida:
Jazz i Jönköping, nytt fönster

Månadens dokument februari 2014:
Snoddas i Bankeryds Folkets Park


 



Snoddas uppträdde i Bankeryds Folkets Park den 26 augusti 1952. Det blev publikrekord i den folkparken – 1 600 personer. Och han har fortfarande rekordet i många många andra Folkets Park.
Affischen finns i Bankeryds Hembygdsförenings arkiv som förvaras på folkrörelsearkivet.

Gösta Nordgren eller "Snoddas" som han kallades, var bandyspelare i Bollnäs GIF. Han slog igenom som sångare den 26 januari 1952 i Lennart Hylands legendariska radioprogram Karusellen och orsakade då vad som än idag kallas för ”Snoddasfeber”. I programmet framförde ”Snoddas” sången Flottarkärlek, som sedan blev hans signaturmelodi. Texten Hämtad från Wikipedia. Läs mer om Snoddas på Wikipedia:
Gösta "Snoddas" Nordgren, Wikipedia, nytt fönster
 

Månadens dokument januari 2014


 


Månadens dokument december 2013